Långt efter

Ja, jag brukar ju vara det. Typ tr år efter alla andra med allt. Som nu, när jag återupptäckt bond. Nej, inte James Bond, Lord, jag lever iaf i rätt årtusende, utan de där brittiska och australiensiska tjejerna som spelar stråkinstrument... Ähum. Deras första skiva släpptes väl 2001, men jag sitter ändå och lyssnar nu jag. Funderar på om man skulle rida till musiken. Lyssna på "Victory" förresten. Men jag vet inte, är rätt sugen på Pirates... Hum.

Kommentarer
Postat av: tove

Om det hjälper är jag ännu mer efter dör jag har ingen aning om vem det där är! :)
Syns snart hoppas jag!

2008-02-08 @ 11:09:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback