Maithai

Ja man är ju en ganska dålig barnvakt stundtals till lilla bloggen. (Jag tänker envist hävda att det är för att man känner sig hopplöst träig och trist efter att man har läst Mimmis blogg, men det kan vi ju tvista om senare)

Tills vidare tänke jag underhålla herrskapet med alla dödligt trista saker som skett i min vardag, för att ingen ska känna sig dåligt uppdaterat med mitt fantastiska liv eller så.

Anyway.

Var till tandläkaren för någon vecka sen. Himla livat, lagade en hel tand och fick ny tid för efterkontroll i juli. Härligt, som jag kommer längta. Tröstade mig för min förlamade läpp med att köpa en ny tröja på H&M (Jag ser nu ut som modellerna i katalogen, inte för att jag är lika snygg utan för att jag också kan påträffas klädd i enbart kläder från H&M vissa dagar.) och sedan ägna en halvtimme inne på MQ för att min väska, köpt på just MQ, bestämde sig för att pipa när jag gick in är. Kände mig som en påträffad tjuv, men det är faktiskt inte mitt fel att de hade glömt ett sånt där yttepytte larm i en av innerfickorna. De hittade inte på det heller, utan det gjorde undertecknad själv när jag kom hem, efter att de hade vänt in och ut på den och tömt den utan resultat.

Ringde Kungliga Operan (seriös namedropping, ingen märkte nåt, jag fick det att låta som att jag dagligen ringer Operan och telefonminglar lite va?) för att gnälla lite över mina biljetter till Svansjön som är tämligen värdelösa just nu eftersom föreställningen är inställd. Fick höra att jag skulle komma in  med dem till kassan och få pengarna tillbaka. Eh. Ja, jo, det skulle jag ju kunna göra om jag inte bodde tjugo mil därifrån, men det var ju en världslig sak. Tog ut en del aggressioner på tjejen i luren och fick till slut höra att jag kunde skicka dem rekommenderat. Som tack tänker jag nu skicka dit Mimmi med biljetterna för att krångla lite extra. Utmärkt.

Sen tänkte jag just vara lite fashionista och publicera dagens outfit eller motsvarande för det ska ju tydligen vara gångbart i den här branschen, men jag pratade just med Mimmi som påstod att det var så tråkigt med folk som bara lade ut dagens outfit och ojade över varifrån deras tröja kom (H&M, anyone?) så jag skippar det och låtsas att jag inte alls hade tänkt det från början. Man är ju kreddig.

Sen så har mitt klumpiga sinne gett sig tillkänna igen. Hur många minns kassaapparaten? (Sen dess har jag slagit ytterligare kroppsdelar, men ska jag skriva upp hur ofta jag slår i saker och står och svär på ett ben så får Svea Rikes Lag en ordentlig match, så vi skiter i det och konstaterar att jag borde klä mig i bubbelplast och inte högklackat istället.) jag lyckades nämligen välta ned min kompis bärbara dator på golvet när jag skulle ned från hennes säng (loftsäng, fråga inte) så nu glappar ett uttag och internet funkar inte. En annan är ju envis som en åsna och kan inte medge att man har fel, så jag bad inte om ursäkt heller. Dum idé. Det blev liiiite dålig stämning, och kvällen kulminerade i att jag stormade ut och slog igen dörren efter mig med näsan i vädret à la spansk telenovela eller valfri dramatisk såpopera. Gud vet vad jag kommer få göra för att gottgöra för det där. Här klagade man på ett ospännande liv för inte alls längesen, och bönhörd blir man. ´Tack det räcker nu, tillbaka till trist tack.