Just ja
Klavertramp
Gör jag något rätt?
Sanz
Organdonation
Tänkvärt
Men så, till slut, så gick det över gränsen, och hela min värld vändes upp och ned. Jag hade till slut drivit det för långt. Min oförmåga att stanna till och tänka efter , att i förväg se vad konskevenserna blir, fällde mig till slut, och jag har ingen annan än mig själv att skylla.
Jag vände mig till en av mina trygga portar, M, som kan vara en av de klokaste människor jag känner. Hon sa till mig att ibland, så kanske man måste tänka över om den här striden är värd att ta? Är det värt att låta världen gå under för att den pizza man vill ha inte finns, att man inte kan välja glassort eller ett par timmars sömn på en obekväm plats, eller för att man alltid är övertygad om att man själv har rätt? De flesta som växer upp med syskon är vana att kompromissa, mötas halvvägs och ställa up och offra sig för andra. Så även de med föräldrar som ställt krav på sina barn. Inte jag. Jag har vallats genom livet i en trygg bubbla, och nu kan jag knappt ta ett andetag utan att få hjälp. Jag är van att så som jag vill ha det, så blir det, och är det inte så från början, då går det bra att få ett utbrott tills de runt dig viker sig. Det kanske allra värsta, är att jag själv inte sett det felaktiga i detta förrän nu.
När jag väl började se att man inte lltid kan få som man vill, gjorde jag tvärtom, vilket blev fel även det. Jag har alltid hatat att se människor som aldrig har egna åsikter. "nej jag vet inte, jag tycker som du.", men jag inser att jag nästan är likadan själv. När jag vill att andra ska bli nöjda låter jag dem bestämma, med följden att jag nu inte har mycket integritet kvar alls. Jag har blivit feg. Ängslig.
Har jag gjort något dumt, eller betett mig illa, och det blir tyvärr mer och mer ofta, så går jag helt in i mig själv, drar mig undan och blir tyst. Jag skäms, och är inne i mitt huvud helt övertygad om att den jag varit dum mot inte vill ha mig där. Följden brukar bli att folk tror att jag inte är intresserad av att göra saker bra igen, eller att jag tycker att den personen ska komma till mig och göra allt bra. För att jag är för feg för att jobba på det själv. Jag känner ju själv hur dumt det här är, när jag vet hur jag vill att någon ska bemöta mig om det skulle vara tvärtom, att jag blivit sårad. J, den som oftast utsätts för det här, gör precis så som jag önskar att jag kunde. Ber om ursäkt, försöker muntra upp en och jobbar för att saker ska bli som vanligt igen, bra igen. Fortsätter tjata om vad som är fel tills hon har dragit det ur en. Jag älskar henne, och alla andra som inte ger sig, för det, och jag känner nu att jag måste jobba för att hitta dit själv. Hur skulle man känna om de som betyder mest för en undrade vad som var fel, och gav upp på en gång om man inte genast svarade? Så gör jag. Jag ger upp för att jag har fått någon fix idé om att jag inte vill tvinga mig på folk, att de inte vill att jag ska det. För mig har det gått så långt att jag knappt vet hur man gör längre. Jag vågar ju inte. Det är något i mig som håller mig undan och får mig att sitta tyst någonstans.
Jag måste lära mig att kompromissa, mötas på halva vägen, ibland nöja mig med att saker är som det är (jag brukar bli arg och upprörd för att saker inte blir precis som jag tänkt mig) och att offra mig för andra. men som M (också ensambarn) sa; "Vi är ju inte vana vid det här, som för alla andra är en självklarhet, så när man väl gör så, offrar sig, kompromissar och ställer upp, så vill man så otroligt gärna att andra ska se hur man offrade sig." Så är det faktiskt. När man gjort något fint för någon man tykcre om mycket, då känns det stort om man vill att andra ska se det. Men för det flesta är det ju bara vanligt hyfs och ordentlig uppfostran. Jag har också en uppfostran, men en helt annorlunda. Jag fick allt jag någonsin kunde önska mig när jag var liten, allt det som mina föräldrar inte fick, och fick lära mig att aldrig någonsin nöja sig med hälften. Jättebra saker på vissa sätt, men jag fick aldrig lära mig att samsas, dela med mig och stötta.
Så ibland önskar jag att jag hade startat med andra förutsättningar. Men eftersom det inte går, så måste jag nu se till att lära mig nya saker istället. För mig, och för de som betyder något för mig.
Marchesa, Louboutin
Vackert.
Vackrare
Det är sånt här som verkligen får mig att vilja sälja min själ till djävulen. Eller bara till första bästa som vill betala så jag kan köpa dem...
Och till sist, fulländning. Kolla bara på dem! Kurvan under foten, den perfekta urringningen, som bara kommer visa de första två tårna, som ett lite decolletage. Klacken, i svart och rött, som smalnar av till en sylvass spets, nästan ett vapen, som sedan tonas ned av perfekt mandelformad tå. Elakt och sött på samma gång.
Döda mig.
Kommentarer... överflödiga. Jamen ni ser väl själva?
Skärpning
Min sätta-bo hets fortsätter, men har nu gtt in på ett mer kreativt sidospår. Jag syr. Med min lilla maskin.. *trallar* Så nu kan jag snart ha mina kläder, yay, Gud är god och allt det där.
Funderar på att pimpa lite av mina läder, jag har hysteriskt mycket pärlor och krafs i en posh liten box som jag skulle kunna använda. Jag älskar nämligen sånt. Broderier, paljetter, glitter... Spets! Jag blev lycklig som en unge när spets blev trendigt.
Apropå trendigt, så är väl det värsta som finns folk som slänger ut hela garderoben för att den blivit otrendig? Skulle man leva så skulle man ju behöva byta ut hela rasket fyra gånger om år. *Funderar på möjligheterna med sånt leverne* Eller åtta, om man är en riktigt patetisk slav och följer både Haute Couture OCH Prêt a Porter modet. Nej, ja älskar när folk har en egen stil, en personlig, som de bara uppdaterar med någon enstaka grej när modet svänger. Det, och när folk bara skiter i allt och kör på sånt de gillar. Med det har jag inte sagt att jag gillar Agyness Deyn (ge dig tokstolla, vi VET att du heter Laura), för Det. Gör. Jag. Inte.
Doutzen däremot... Ljuva flicka, visa hur du gör!
*Satt i halsen*
Sätter bo
Nästa projekt blir att måla byrån som står i källaren, så jag slipper den fula underklädeslådan, samt att sortera mina cdskivor och alla kort jag tagit. Ska ocksa ta itu med bokhyllan och sminkbordet. Yup.
Nytt år!
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Åkte till Sydamerika
2. Höll du några av dina nyårslöften? Hum. Jag hade förmodligen inga.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nej inte vad jag vet... Pinsamt annars!
4. Dog någon som stod dig nära? Farfar
5. Vilka länder besökte du? Holland, Frankrike, Brasilien, Paraguay, Argentina, Uruguay och Tyskland.
6. Är det något du saknade år 2008 som du vill ha år 2009? Vet inte, någon att mysa med?
7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid minnas, och varför? 25/12, För att jag var så otrolígt dum.
8. Vad var din största framgång i år? Tja, jag vann MsvA pa 65,81 %, det är bra.
9. Största misstaget? Låta mitt humör gå över styr.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Förkyld, och slagit i tårna så manga gånger att jag är förvånad att de sitter kvar än...
11. Bästa köpet? Skulle vilja säga min resa, men på grund av... ja, dumma saker, så vet jag inte. Har ett par nya snygga jeans här..
12. Vad spenderade du mest pengar på? Resan
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? En gång när J väckte mig.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2008? Love by Grace
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Mycket ledsnare
16. Vad önskar du att du gjort mer? Ansträngt mig mer för dem jag älskar.
17. Vad önskar du att du gjort mindre? Stressat.
18. Hur tillbringade du julen? Med J på Ilha Grande
19. Blev du kär i år? Ja, eller, nästan, och fick hjärtat krossat
20. Hur många one night stands? 4
21. Favoritprogram på TV? Desperate Housewives, Top Model
22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året? Nej...
23. Bästa boken du läste i år? Remember Me?
24. Största musikaliska upptäckten? Hayley Westenra
25. Något du önskade dig och fick? C
26. Något du önskade dig men inte fick? Eh, C...
27. Årets bästa film? Wall.E
28. Vad gjorde du på din födelsedag? Jobbade, och firade med J
29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Om jag hade lärt mig att behärska mig. Varit lugnare.
30. Hur skulle du beskriva din stil år 2008? Glamour, med stil
31. Vad fick dig att må bra? J
32. Vilken kändis var du mest sugen på? NandoNandoNando
33. Vilken politisk debatt engagerade dig mest? Förlåt?
34. Vem saknade du? E, M,M, T, J
35. De bästa nya människorna du träffade? RG, massa hostelmänniskor
36. En värdefull läxa du lärt dig i år? Folk tål inte hur mycket som helst...
37. Citat? "Peta I er den där nu så de kan börja med den där maten snart..."
38. Övrigt: Ånger...
39. Citera en sångtext som summerar ditt år:
Thought I couldn't live without you
It's gonna hurt when it heals too
It'll all get better in time
Even though I really love you
I'm gonna smile 'cause I deserve to
It'll all get better in time
OBS Packning pågår
Min packlista. Första sidan. Sida två ser likadan ut faktiskt. Jag är som sagt usel på detta.
Lite saker jag tänkt ta med. Ja, de ska sorteras. Öh, snart. Det ligger för övrigt ännu mer saker där nu.
Kläder. Ja, jag ska rensa. Jag lovar. Senare. Närmare jul. Typ.
Lite såhär pre julen
Följande beräkningar bör vara behjälpliga vid bedömningen huruvida tomten finns eller ej:
Det finns ca 2 miljarder barn på jorden. Men nu vill ju tomten inte besöka muslimer, hinduer, judar eller buddister, vilket reducerar antalet till 15% eller 378 miljoner. Med ett världsgenomsnitt på 3.5 barn per hushåll är det sålunda 108 miljoner hushåll att besöka, om vi kan anta att det finns minst ett snällt barn i varje hem. (Kanske 2 i Malmö, men detta höjer ju inte genomsnittet).
Jultomten har, pga jordens olika tidszoner och rotation, ca 3.5 timme på sig att jobba, om vi antager att han reser västerut, vilket ju blir mest logiskt. Han besöker sålunda 967.7 hem per sek. Det betyder alltså att för varje kristet hem med minst ett snällt barn (2 Malmöbor), har tomten ca 1/1000 sek till att parkera släden, springa ut och hoppa ner genom skorstenen, dela ut julklappar, hoa 3 gånger, klämma 2 snapsar, upp genom skorstenen igen, i släden och iväg till nästa hus.
Om vi antar att alla hem som ska besökas är jämnt fördelade är det ca 1 km mellan varje hus i genomsnitt. Tomten färdas sålunda ca 100 miljoner km, toabesök och andra pauser räknas ej. Med andra ord flyger tomtens släde med ungefär 1000 km per sekund eller 3000 gånger ljudets hastighet. Som jämförelse kan nämnas att den snabbaste farkost som människan hittills skapat, rymdsonden Ulyssevs, färdas ca 50 km per sekund.
Som kuriosa kan nämnas att en normal frisk ren kan komma upp i en hastighet av ungefär 30 km i timmen. Lasten i släden är ett annat intressant objekt. Om vi antar att varje barn får klappar motsvarande 1 kg, har släden en last på 500 000 ton, tomtens vikt ej medräknad.
På land kan en normalstark ren dra ungefär 200 kilo. Även om vi antar att de speciella flygande renarna kan dra en vikt tio gånger denna, kommer inte släden ur fläcken, om inte tomten skaffar fram ca 360 000 dragvilliga renar. Detta kommer att ge släden en samlad vikt på ca 600 000 ton.
600 000 ton, som flyger med 1000 km per sekund alstrar ett enormt luftmotstånd. Detta kommer att hetta upp renarna, ungefär som en meteorit som inträder i jordatmosfären. De två ledarrenarna kommer då att absorbera en energi motsvarande 14 300 trilliarder joule per sek, eller 14 300 trilliarder watt. Ledarrenarna kommer helt enkelt att brinna upp omedelbart och de bakomvarande kommer att utsattas för en ljudvallsbang och därefter själv brinna upp. Alla renarna kommer att möta sina anfader på mindre än 4.26 tusendels sek, dvs när tomten når till sitt femte hus.
Detta är dock hypotetiskt, för då släden accelererar från 0 till 1000 km/s på 1/1000 sek, kommer alla i släden att bli utsatta för en g-kraft 17 500 gånger större än tyngdkraften. En tomte på ca 150 kg (vikten uppskattad efter existerande kopior) skulle naglas fast i bakre delen av släden motsvarande en vikt av ca 3 miljoner kg, vilket ögonblickligen skulle krossa varje ben i hans kropp och förvandla honom till en våt fläck.
Slutsatsen bör bli att om tomtejäveln någonsin levat så är han definitivt död nu.
Love by Grace
I remember the rain on the roof that morning
And all the things that I wanted to say
The angry words that came from nowhere without warning
That stole the moment and sent me away
And you standing there at the doorway crying
And me wondering if I'd ever be back
I said I didn't come here to leave you
I didn't come here to lose
I didn't come here believing I would ever be
away from you
I didn't come here to find out
There's a weakness in my faith
I was brought here by the power of love
Love by grace
And I remember the road just went on forever
Just couldn't seem to turn that car around
'Till in the distance like a long lost treasure
A phone booth that just could not be found
And you standing there at the doorway waiting
And the moment when we laid back down
That was just a moment in time
And one we'll never forget
One we can leave behind
'Cause when there was doubt
You'll remember I said
I didn't come here believing I would ever be away from you
I didn't come here to find out
There's a weakness in my faith
I was brought here by the power of love
I was brought here by the power of love
Love by grace
Nedräkning
Nu är det mindre än två veckor kvar. Jag har fortfarande svårt att fatta det. Och jag har en massa saker att fixa kvar. Det går, så att säga, mindre bra. Jag skjuter alltid upp allt. Innan vi åker måste jag:
Packa
Fixa försäkringen (jag bad om ett brev på engelska och fick ett svenskt. Bra där.)
Hitta en väska
Fixa håret?
Och om jag känner mig duktig, vaxa benen
Just ja, vi måste ha en telefon också.
Och kanske starta en reseblogg.
Och fan, måste till banken och fixa överföring också.
Men i övrigt är allt klart!
Skakis
Titta bara! Fattar ni nu? Min gissning är att detta är incheckningsdiskarna. Joy to the world!
Och det är ändå inte värst...
Ni ser de där små vita grejerna? Det är flygplanen. Det borde ge en idé om storleken på stället. Jag må ha bra lokalsinne, men jag tror jag kommer gå bet på detta. Min nästa plan är att hitta en bra karta över terminalerna och sen pricka in vart vi kommer anlända och vart vi ska. Kom nu inte och säg att jag är oorganiserad. :D
Ska även plugga in fraserna för "Vi har gått vilse. Rädda oss" på franska. Sen är allt löst.
Tävling
I mina ögon är han ju vacker som en tavla, sötnosen.
Å andra sidan...
...
Jaaa det ante mig. Vet ni hur stort det j*kla stället är? Jag säger såhär, vi får vara glada om vi tar oss ur gången från planet och så var det bra med det. Hey, vem har väl inte velat vara i Frankrike? Huh? Va?
Och så levde hon lycklig...
Smärta
Hoping no one else discovers
Where they go, what they do, in their secret hideaway
Daytime friends and nighttime lovers
They don't want to hurt the others
So they love in the nighttime
And shake hands in the light of day
When it's over, there's no peace of mind
Just a longing for the way things should have been
And she wonders why some men never find
That a woman needs a lover and a friend
Skakig
Hela jag bara skakar. Vad har jag gjort? Vad i hela helvete har jag gjort? Jag har för första gången gjort något som inte bara skadat mig, men också någon annan. Två personers liv är förstört på grund av mig. För att jag inte kan hålla mig i skinnet. Eller hålla tyst. Vad ska jag göra nu?
Och samtidigt. Kärlek gör konstiga saker med människor. Jag mår inte så bra jag heller. Men mitt sätt att döva de där känslorna är inte bra. Jag känner mig, smutsig, äcklig, billig. Jag måste sluta med detta. Det förstör mig.
