Maithai

Gud, mitt schema är allt annat än fördelaktigt vill jag lova. Buhu. Jag kommer sluta som eremit, jag får ju aldrig träffa mina mysisar. (Det gör definitivt inte saken bättre att jag är av typen "Nu var det JÄTTElängesen vi träffades, minst två dagar!" heller...) Jag får jättejättedåligt samvete för att jag jobbar, det är så heeeeeeemskt. Men inte att få dåligt samvete, utan det där med att jag jobbar. För att jag inte får träffa gosisarna. (Ja, ni får stå ut med fluffiga namn just nu, jag är kramsjuk, vale?) Jag gillar visserligen mitt jobb, men jag skulle MYCKET hellre sitta i Jösses soffa hela dagar (eller gå på promenad, höm) eller dammsuga alla Gävles butiker med Emma. Det är liksom synd att man tjänar så dåligt på de formerna av aktiviteter... Och så fick jag ju skämmas grovt sen också, när jag skrattade hysteriskt åt att Jösse hade skrivit upp sig på en vecka till på det där avskyvärda jobbet hon har, eftersom jag sekunden efter fick lov att erkänna att jag också hade gått med på extra timmar. Fick jag allt äta upp.

Åh, btw, satt nyss och lästa "Sushi för nybörjare", som jag lånat av Jösse. den boken hade hon helt tydligt använt till att slå ihjäl en fluga med. (Ni vet sådär när man slår igen boken när flugan satt sig) Flugan satt nämligen kvar.Mycket aptitligt. Nu blev det svårt att skriva här, Pyramus sitter på tangentbordet.