Maithai

Min gårdag började ordinärt vardagstrist, med jobb och djävulskap. Trött var jag, kändes som ögonen skulle gå i kors. Kom hem, och så skulle jag åka och rida. Men jag kände bara NEJ, jag orkar inte sätta mig i den där rutan till ridbana och traggla piruetter och seriebyten till leda, så istället drog jag på mig mina fulaste raggsockor, grova stallkängorna (de ser ut att vara typ storlek 55) och min fetaste stalljacka. Istället för den vanliga rykten med lätt pedantvarning så vispade jag bara av hästen lite snabbt med en borste, på med grejerna och sen bar det av ut i skogen. Min väluppfostrade (nu för tiden...) och väldigt kinkiga dressyrhäst blev eld och lågor, och snabbt gick det. Full galopp på skogsvägarna, åkrar, ängar och Näsbysjön bara visslade förbi. Härlig känsla var det, med fartvind i ansiktet och illröda kinder ovanför halsduken, och kraften av 650 kilo muskelpaket som arbetar i full fart under en. Det var väldigt skönt att bara släppa på prestigen och inte behöva tänka på stilen. Sen vände vi och red hemåt i ölångsam takt, då hann man ju till och med se sig om lite. Rosa himmel, kände mig lite som i någon form av romantisk film, typ Seabisquit.

      Lite mysigt ser det väl ut va? Missade dock sjön, den befinner sig lite mer åt höger, men Benny ville inte stå still...

Fick dock sota lite för det senare, vaknade imorse hos Jösse (Jag bjuder in mig själv dit kanske liiite oftare än vad som är rimligt...) med en fet slempropp i halsen och rosslade värre än en gammal gubbe med svarta röklungor...